mezzosopran
Igår hade jag och eleven Gisela lektion med fokus på stöd! Efter diverse övningar insåg vi att hon behövde något tungt att hålla i för att inte “förlora fotfästet” och tappa stödet. I brist på hantlar eller tunga böcker, vilket jag brukar rekommendera, hittade vi en liten men TUNG trägubbe i ett fönster och vips! hade vi det vi behövde. En sångare måste vara kreativ!
Äntligen, skulle man väl kunna säga. Jag förstår att några tycker att det dröjt väl länge att dra igång Sångbloggen igen efter den olycksaliga kraschen i juni. Jag tappade inspirationen ett tag i min förbittring över att allt jag skrivit de senaste tre åren plötsligt bara försvann. Tur i oturen är att åtminstone vissa av texterna återfinns i bearbetad form i min lilla bok “I huvudet på Sångfröken -en bok om amatörsång” som kommer ut om ungefär en månad. Det känns på något sätt lite trösterikt.
Imorgon börjar en ny sångtermin och jag ser verkligen fram emot att få träffa mina härliga elever igen efter ett par månaders sommarpaus. Att döma av de glada tillrop jag fått så är de lika taggade som jag! Elevmapparna med nya noter ligger färdigstaplade och redo att tas i bruk. Härligt!
Det har varit en ganska hektisk sommar för min del. Det har märkts att det är den första sommaren “post Corona” och det har varit många fler konserter än normalt så här års. De flesta gigs har jag haft tillsammans med mina underbara kollegor i Concerto Subito! i lite olika konstellationer. För en vecka sedan var vi i vackra Boo kapell, som drivs i privat regi av familjen Ribbing och deras vänförening. Vilken tur att det finns sådana eldsjälar som förstår värdet av att bevara mindre konsertlokaler lämpade för kammarmusik!
