Musikalisk salong 2.0

På 1800-talet var höjden av sofistikerat leverne att hålla musikalisk salong. Mer eller mindre välbärgade medborgare öppnade sina hem och bjöd in musiker och sångare att spela och sjunga. Råkade man ha duktiga amatörer i den direkta vänkretsen kunde det bli riktigt familjära tillställningar där man byttes av att underhålla, diskutera musiken och umgås med varandra.

Min spaning är att vi upplever en begynnande renässans för fenomenet. För icke-professionella musiker finns inte alltid en naturlig samlingspunkt kring musiken. (Se inlägget om att upprätthålla motivationen) Man kan som amatörsångare ofta uppleva en viss vilsenhet: “Vart ska jag ta vägen med allt det jag lär mig och det jag vill uttrycka?”. De senaste åren har flera grupper bildats, ofta som Facebookgrupper, där inspirerade amatörsångare på alla nivåer träffas för att sjunga inför och lyssna på varandra. Bara på sista tiden har jag fått höra om tre olika sällskap med lite olika profiler, dit alla som känner sig hågade är välkomna. Gemensamt är att man betalar en liten avgift som ska täcka lokalhyra och arvode för ackompanjatör som finns tillgänglig under hela kvällen. Ett av gängen består framför allt av operafantaster medan ett annat sjunger allt från musical och jazz till romanser. I vissa fall finns både dryck och tilltugg till hands, i andra är det “knytis-principen” som gäller.

Jag blir så lycklig av sådana här initiativ! Det känns som ett steg tillbaka till något som lite gått förlorat i vår digitaliserade värld. Plattformar där sångare som inte har musiken som yrke kan mötas, nätverka och skaffa inspiration för fortsatt sjungande! Leve den musikaliska salongen!