Att sjunga är att leva en smula

Coronasångbloggen?! Vad ska det betyda? Nej, jag har inte fått hybris och snabbomskolat mig till epidemiolog. Så här ligger det till: den kommande månaden har jag en deal med mina elever. Jag har lovat komma med inlägg så ofta som möjligt som en del i att digitalisera undervisningen under den period som vi inte kan ses live. För dig som inte är elev hos mig (jag har till min glädje förstått att många givit tips om bloggen till t.ex. körkompisar) kan det kanske därför verka som om den i viss mån ändrat karaktär; från att varje inlägg haft ett tydligt tema rubriken.

Häromdagen hamnade jag i ett deppigt vakuum då jag insåg att det inte längre kändes bra att kuska fram och tillbaka med Värmdöbussen nästan varje dag. Varje resa hade börjat kännas som att röra sig över ett minfält. Stel som en pinne satt jag med mina plasthandskar och försökte bläddra i min bok samtidigt som jag inte tog in ett enda ord av texten eftersom jag var upptagen av att stirra misstänksamt på mina medpassagerare. Ve den som så mycket som harklade sig!

Alltså tog jag häromdagen beslutet att ställa in ordinarie undervisning under hela april. Visst kommer jag att sakna mina elever; jag älskar ju att undervisa! Men det går inte att förneka att den plötsliga friheten, att jag kan planera min dag precis som jag själv vill, öppnar för nya möjligheter. Jag har börjat planera för kommande workshops och konserter, börjat översätta texter, funderat på olika teman och koncept för framträdanden mm. Men mest av allt har jag plötsligt fått en massa tid att sjunga! Det gör jag visserligen annars med men inte alltid så mycket som jag skulle vilja. Alltså gick jag ut i övningshuset och började sjunga upp. Och det var magiskt. Inom 10 minuter hade deppigheten släppt. Jag koncentrerade mig på tonerna, tvingade mig att enbart fokusera på flödet i fraserna. Och självklart är jag väl medveten om att det är en gammal sanning, men den tål att upprepas: musik är medicin för själen. Och där är vi sångare lyckligt lottade: vi har alltid vårt instrument med oss och vi känner det rent fysiskt på ett överlägset sätt i jämförelse med alla övriga instrument. (Förlåt mig, alla underbara instrumentalister där ute.) Det kan vara svårt att övervinna sig själv när man känner sig nere. Nu var ju mitt eget fall en ren bagatell, men det finns ju verkliga, reella skäl att vara deppig, och då är det nästintill omöjligt att föreställa sig att man ska kunna få fram en ton. Då säger jag: det går. Jag lovar. Och framför allt lönar det sig! Kanske det inte löser dina problem eller trollar bort orsaken till att du är ledsen eller orolig. Men det lättar och det sätter dig i kontakt med din kropp, vilket får oss att må så mycket bättre. Därför har jag bestämt mig för att det är det jag ska fokusera på under den kommande månaden: att sjunga massor och njuta av att få känna mig så som sången får mig att känna!

Stötta en frilansmusiker!

“Kultur är en del av civilförsvaret”. Så uttryckte sig en klok elev häromdagen. Och jag kan bara skriva under. I tider som dessa är kulturen oumbärlig. Människan har i alla tider sökt tröst och hittat inspiration i musik, teater, dans och bildkonst. Utan den stimulans och glädje som finns i konsten är det svårt att uthärda i tider som dessa. Tyvärr utgör just kulturarbetare en extra sårbar grupp som till största delen består av frilansare. Att Covid19 slagit till just under det vi musiker kallar “passionstiden” är för många en ekonomisk katastrof. Det är ju nu alla hundratals obetalda timmar i övningsrummet ska betala sig. För många musiker innebär just dessa veckor innan påsk ofta inkomster som de själva (och kanske även deras familjer) ska leva på i flera månader framöver. Alla avbokningar innebär ekonomisk katastrof och det är svårt att ens föreställa sig konsekvenserna om krisen fortgår lika länge som de allra dystraste prognoserna gör gällande.

Mycket har förvisso redan rapporterats i medierna vad gäller kulturens nödläge; dock handlar det nästan uteslutande om de stora, etablerade kulturinstitutionerna och olika festivaler som tvingas ställa in. De omfattas dock ofta av något slags skyddsnät. Frilansaren står däremot oftast helt utan skydd och får inte ta del av någon socialförsäkring. En kort rundringning till kollegor bekräftar det jag redan vet: att de flesta av oss har aldrig vabbat en enda dag i våra barns liv. Att vi har alla minst någon gång sjungit eller spelat konserter med hög feber eller undervisat fastän vi borde legat nedbäddade hemma. Och de av oss som även ger lektioner i vår kulturgren tvingas dessutom betala 25% moms på varje lektion, om vi inte vill jobba svart. Det är med andra ord en ganska tuff tillvaro. Visst är man medveten om detta när man väljer yrkesbana och visst är det en underbar gåva att få ägna sig åt något man älskar som yrke. Men inte ens vi kan leva på luft. Utan sång och musik blir världen fattig och grå. Att gå på en konsert eller teaterföreställning är en utflykt för intellektet; en själslig resa. Den gör människan rikare och lyckas ibland ge en ny dimension på hela tillvaron. Den dystra sanningen är att många frilansare kommer att tvingas kasta in handduken innan detta är över.

Så om man nu har ekonomisk möjlighet; vad kan man göra för att stötta en kulturarbetare? Som sångerska drar jag en lans för mitt eget skrå och här kommer några förslag:

  • Boka in framtida uppdrag. Fyller någon jämnt? Ska ni hålla bröllop eller begravning? Investera i en professionell sångare.
  • Köp presentkort. Även små teatrar och fria grupper tillahandahåller sådana. Känner du någon som älskar att sjunga? Ge bort ett presentkort på lektioner!
  • Välj att kompensera din avbokning. Även om ingen lärare kräver ersättning för avbokade lektioner under rådande omständigheter kan du välja att ändå ersätta pedagogen för den lektion som faller bort. Detsamma gäller återbetalning för biljetter till evenemang som ställts in. Har du möjlighet så avstå och låt pengarna komma verksamheten till godo.
  • Betala fullt pris. Har du rätt till rabatterat pris på din konsertbiljett eller sånglektion? Känner du att du kan undvara rabatten så välj att betala fullt pris.
  • Spread the word! Har du en sångare eller musiker i bekantskapskretsen. Utövande såväl som pedagog: rekommendera vederbörande. Se till att folk vet om att han eller hon finns så kanske du indirekt bidrar till fler engagemang!

Du kan säkert fundera ut ännu fler förslag. Vi behöver alla hjälpas åt för att värna om kulturlivet och det är säkerligen ingen av oss önskar en framtid helt utan små, fria teatergrupper, operasällskap och utövande sångare och musiker. Tack för din hjälp!